När spricker betong?
Inte alltid enkelt att förutsäga och i EC2 finns två olika sprickkriterier kompletterat med en tredje för det svenska annexet. I EC2 sägs följande:
När det gäller att beräkna spänningar och deformationer kan sektionen anses osprucken med hänsyn till fctm eller fctm,fl. För att beräkna sprickvidd bör fctm användas enligt EC2 7.1.
Sprickkriterium fctm,fl
fctm,fl är den av dessa tre sprickkriterier som normalt ger det högsta värdet på betongens draghållfasthet och bör bara användas då inga axialkrafter belastar sektionen varken från last eller andra effekter.
Sprickkriterium fctm
fctm är det sprickkriterium som troligen är den mest använda i de flesta länder i Europa.
Sprickkriterium fctk/z
I det svenska annexet finns då ytterligare ett sprickkriterium som beror av miljöklass och livslängdsklass. Detta kriterium ger normalt ger det lägsta värdet på betongens draghållfasthet och därmed störst sprickvidder.
I WIN-Statiks betongprogram sker valet av sprickkriterium enligt nedan:
Som default gäller sprickkriterium fctm.
Så vilket kriterium bör användas i olika situationer? En viss vägledning hittas i Svenska Betongföreningens handbok till Eurokod 2 (Volym I).
Om man med en viss säkerhetsmarginal vill undvika sprickor bör alltså det senaste sprickkriteriet användas men om uppsprickningen ska användas för deformationsberäkningar kan istället något av de övriga kriterierna användas.
Frågor kring detta har även nått Eurokods Helpdesk:
Inget nytt här utan en bekräftelse av det som står i Handboken. Däremot kan man få intrycket att det sistnämnda kriteriet endast gäller spännbetong. En annan fråga till Helpdesken ger dock klarhet i att så inte är fallet.
