1. Allmänt
I FEM-Design finns en analystyp kallad Cracked Section Analysis. Kortfattat beräknar den deformationen av betongelement med hänsyn till minskning av styvhet på grund av eventuell sprickbildning. Analysen kan utföras för både balkelement och skalelement.
2. När använder man den?
Användningen beror på vilket resultat man är ute efter. I ett enskilt objekt kommer det att påverka styvheten och därmed också deformationen. Det kan även påverka tvärsnittskrafterna och spänningarna och omfördela dessa då sprickor uppstår.
I en byggnadsmodell påverkar det också den totala lastfördelningen – eftersom det förändrar objektens styvhet. På så sätt är den lämplig för att få en mer realistisk lastspridning och därmed mer realistiska tvärsnittskrafter (och mer realistiska dimensioneringsresultat som följd). På en mycket stor modell är detta inte alltid genomförbart, eftersom sprickanalysen tar lång tid. Dessutom är analysen iterativ och därmed icke-linjär. Detta innebär också att den måste köras för varje lastkombination som användaren är intresserad av och kan inte användas med lastfall eller lastgrupper.
En mer djupgående beskrivning av hur det fungerar hittas på FEM-Design Wiki:
https://wiki.fem-design.strusoft.com/xwiki/bin/view/Manuals/Theory%20Manual/Non-linear%20calculations/#HCrackanalysisinFEM-DesignPlate
Se även avsnittet om den specifika analysen:
https://wiki.fem-design.strusoft.com/xwiki/bin/view/Manuals/User%20Manual/Analysis/#HCracked-SectionAnalysis
3. Hur använder man den?
För att köra sprickanalysen måste minst ett element (eller de element som användaren är intresserad av) vara armerat. Det är inte nödvändigt att ha resultatet av analysen eller den dimensioneringen klar. Användaren kan bara manuellt definiera armeringen och sedan göra analysen med alternativet för sprickanalysen ikryssat. Om elementet inte har någon armering kommer det inte att påverkas av sprickanalysen. För att köra sprickanalysen måste användaren aktivera funktionen "Cr." för varje relevant lastkombination. Den kan ställas in från "Setup by load combinations..." i menyn "Calculations".
Figur 1. Så här aktiverar du sprickanalysen
Den fungerar med SLS- och ULS-kombinationer. Det har inget att göra med dimensioneringsberäkningen som kallas "sprickbredd" (sprickbreddsberäkningen kan bara köras för kvasi-permanenta kombinationer, men här har vi ingen begränsning).
Obs: Plastisk analys och sprickanalys kan inte köras samtidigt. Alternativet plastisk analys ("PL") stängs av automatiskt när alternativet "Cr." väljs.
4. Viktiga anmärkningar
Som nämnts tidigare visas resultaten av den spruckna sektionsanalysen i deformationer (för enskilda element). Här är kommer ett exempel med en balk och en platta. Tvärsnittskrafterna hos båda elementen är desamma, men det syns tydligt att uppsprickningen har förändrat deformationen:
Figur 2. Nedböjning av balk och platta utan och med sprickanalysen påslagen
Observera att styvhet från armering beaktas när "Cr." väljs. Detta innebär att om vi lägger till mycket armering kan styvheten hos hela elementet öka trots sprickorna.
Detta gäller också om belastningen inte är tillräckligt stor för att orsaka sprickbildning. Å andra sidan kommer den extra armeringen att öka styvheten. Detta är exakt vad som hände i plattan här, där deformationen har minskat trots att alternativet "Cr." valts (plattan spricker inte, men vi lägger till armering för att göra den styvare).
Nedan följer ett exempel på balken som användes i föregående exempel, men med väldigt mycket armering. Deformationen minskas från 4.8 mm till 1.8 mm, trots sprickbildningen.
Figur 3. Kraftigt armerad balk med minskad deformation då sprickanalysen aktiveras